Hur kan stödåtgärder organiseras så att allas behov tillgodoses?
Denna fråga rör systemet och strukturerna som har inrättats för att stödja eleverna, men den är utan tvekan även kopplad till frågan om samverkan, som handlar om processerna och relationerna, som också de spelar roll för en kvalitetssäkrad utbildning med bra stöd till eleverna. På de fem platser som undersöktes i organisationsprojektet kunde man se exempel på kontinuitet i stödåtgärderna. Följande platser ingick i studien: en specialskola som hade omvandlats till ett resurscenter (Slovenien), en specialskola som hade blivit en inkluderande vanlig skola (Österrike), vanliga skolor som tog emot alla elever genom ett system med individuellt stöd (Malta), en vanlig skola som organiserade om särskoleklasserna och förbättrade resultaten för alla elever (Sverige) och en skola som samarbetade med andra skolor/resurscenter för att uppnå inkludering och kunna erbjuda ett flexibelt system med stöd till alla elever (Tyskland). Ovanstående visar att inkludering alltid är en pågående process och att uppfattningen om vad inkludering innebär kan skilja sig åt från varje enskild skola och varje enskilt sammanhang. Det kan även vara bra att ta upp diskussioner rörande frågan ”Vad betyder inkluderande undervisning för intressenter på nationell och lokal nivå hos oss?”
Resurser
Rapporterna från besöken i de olika länderna inom projektet Organisation av stödåtgärder
I rapporterna från projektbesöken i de olika länderna beskrivs (endast på engelska) de förändringsstrategier som tillämpats och de strukturer som har byggts upp för att ge stöd till både elever och lärare. Se följande:
Sverige Sidan 13
Österrike Sidan 15–16
Tyskland Sidan 11–12
Malta Sidan 16
Slovenien Sidan 12
På sidan 44–47 i denna rapport av Per Skoglund beskrivs sju faktorer som driver förändring och som iakttagits i projektets fallstudier i Essunga och Flensburg.
Diskussionspunkt – förändringsstrategier
- Vad kan vi lära oss av förändringsstrategierna som beskrivs i ovanstående rapporter? Kan vi utifrån dessa praktiska exempel hitta eventuella utmaningar hos oss? Vad kan vi göra för att komma till rätta med dessa utmaningar?
Organisation av stödåtgärder – sammanfattande rapport
Läs sidan 4–5 om specialskolornas förändrade roll och sidan 6–10 om undervisningsmetoder, läroplaner och bedömning och organisation.
Organisation of Provision to support Inclusive Education Literature Review
I projektets litteraturöversikt återfinns information om system för att tillhandahålla stödåtgärder på skol- och klassrumsnivå som uppfyller flera olika behov på skolorna. Även vikten av stöd till skolledare och lärare diskuteras (se kapitel 7).
Diskussionspunkt – kontinuitet i stödåtgärderna
- Vilket stöd kan skolledare och lärare få på skolan/i den lokala skolorganisationen? Hur ökar detta stöd skolans möjligheter att ta emot alla typer av elever? (Se även frågan om engagemang för förändring i den orangefärgade delen i detta stödmaterial.)
- Vilket stöd kan elever få? Vilka behov finns och hur kan skolans förmåga att möta dessa behov öka?
A Curriculum for all Learners [En läroplan för alla elever]
I denna del av läroplansvägledningen i Wales beskrivs olika behov som alla elever har (sidan 13–15).
Think-piece – Including all learners [Tankar om inkludering av alla elever]
Läs denna reflekterande text och fundera över frågorna nedan.
Diskussionspunkt – hantera skillnader
- På vilket sätt och varför ser lärare vissa elever som ”annorlunda”? Vilka förutfattade meningar finns det om funktionsförmåga, funktionsnedsättning och begåvning och hur påverkar dessa organisationen i skolan/klassrummet och elevindelningen?
- Diskutera/skriv ned en resonerande förklaring till varför alla elever bör inkluderas i vanliga klasser (läs gärna om studien i Essunga som finns sammanfattad i denna redogörelse. Läs även om utvecklingen på skolorna: Waldschule och Wiener Mittelschule.)
- Hur kan skolor inkludera/stödja alla elever förebyggande genom att erbjuda en tillgänglig lärmiljö i alla aktiviteter istället för att utgå från majoriteten för att sedan anpassa innehållet efter uppfattade begränsningar? (Se även frågan om rimlig anpassning i den rosa delen i detta stödmaterial.)
Avgörande faktorer för bra stödåtgärder
Tjugonio av länderna som ingår i European Agency deltog i seminarierna som anordnades inom projektet om organisation av stödåtgärder hösten 2013. Deras bidrag, som bygger på det man kommit fram till i projektet, finns sammanfattade i en lista med avgörande faktorer för bra stödåtgärder (se sidan 7).
I denna rapport av Per Skoglund diskuteras hur man kan öka skolornas möjligheter att hantera inkludering. Punkterna i rapporten har vidareutvecklats i den slutgiltiga projektanalysen och med utgångspunkt från de avgörande faktorerna ovan så att de nu omfattar följande:
- barns rättigheter och aktiv delaktighet
- begreppsmässig klarhet
- samstämmighet och samverkan
- konstruktivt ledarskap och mod att förändra skolkulturen
- kontextuell analys
- samarbete och kollegialitet
- positiv inställning och kreativitet
- kontinuitet i stödåtgärderna
- kontinuerlig återkoppling och förbättring.
Diskussionspunkt – avgörande faktorer
- I hur stor utsträckning finns de avgörande faktorerna som framkommit i projektet med i det praktiska arbetet hos er?
- Hur kan vi använda punkterna ovan för att ta fram en minneslista över faktorer som kan hjälpa oss att göra prioriteringar i vårt arbete för att skapa ett mer inkluderande system?
Fler referenser
På denna webbplats beskrivs de viktigaste idéerna från projektet Learning without Limits, särskilt om att sluta dela in elever i olika kategorier och istället förändra deras förmåga att inhämta kunskaper.
Unicefs webbinarier och broschyrer, särskilt följande:
10. Access to School and the Learning Environment I – Physical, Information and Communication [Tillgänglighetsanpassning av skolan och lärmiljön I – anpassning av information och kommunikation och den fysiska miljön]
11. Access to School and the Learning Environment II – Universal Design for Learning [Tillgänglighetsanpassning av skolan och lärmiljön II – universell design för lärande]
12. Teachers, Inclusive Child-centred Teaching and Pedagogy [Lärare, inkluderande barncentrerad undervisning och pedagogik]
(som även omnämns i den rosa delen)